Snabbsök

Läs
som en bok:

Start
Juni
Juli
Aug 1
Aug 2

Sept 1
Sept 2

Okt 1
Okt 2

Nov 1
Nov 2

Dec 1
Dec 2

Jan 1
Jan 2

Feb 1

Feb 2

Mars 1

Mars 2

April 1
April 2

Maj 1
Maj 2

 


 

 

 

 

 


Kaffe


Kaffe har en central plats i vår tillvaro. I genomsnitt förbrukar vi, varje vuxen svensk, ca 10 kg kaffe om året. Kaffet som dryck har varit känd i omkring 700 år och kom till Sverige för ca 300 år sedan. Men det är först de senaste 100 åren som det blivit så populärt. Efter Finland konsumerar vi mest kaffe i världen per invånare.

Kaffeodling
En kaffeplanta börjar bära frukt från tredje året och ger full skörd från det femte. Det ger sedan skördar i flera årtionden. Det krävs miljarder träd för att täcka världens behov. En uppskattning för några år sedan slutade på 13 miljarder träd. De största producenterna är Brasilien, Colombia, centralamerika och afrikanska stater.

Vanligt kaffe genom kaffefilter med socker och grädde/mjölk.
Kaffe-extrakt (pulver) som späds ut med kokande vatten.
Koffeinfritt kaffe som innehåller högst 0,08% koffein.
Espresso (snabbryggare) koncentrerat kraftigt kaffe. Serveras i små uppvärmda koppar (espresso con panna=med vispad grädde, espresso romano=med citronskiva på kanten)
Café au lait är lika delar starkt kaffe och varm mjölk
Cappuccino är en tredjedel espresso och två tredjedelar skummad varm mjölk.
Caffe italiano är espresso med finrivet apelsin och citronskal och vispad grädde.
Iskaffe är kallt sötat kaffe med en kula vaniljglass garnerat med tex ett körsbär.


Te


Det te som vi dricker är en blandning från flera olika plantager med olika tesorter för att få en rik och fyllig smak.
Te som serveras ur kanna med vatten, mjölk, tesil, citron och socker
Te-extrakt (pulver) av olika slag, späds med hett vatten
Iste som är tillagat kallt te i ett glas. Smaksatt med socker och citron.
Att laga te på rätt sätt
• Använd en tekanna av porslin, keramik, rostfritt stål eller silver men aldrig av aluminium.
• Fyll kannan med hett vatten så den blir uppvärmd.
• Fyll en kastrull med kallt vatten från kranen.
• När vattnet har kokat upp så häll det i tekannan och mät upp en tesked te per kopp och en tesked för kannan.
• Låt teet dra i tre minuter om det är småbladigt (Sri Lanka och Indien) och fem till sju minuterför storbladiga teer (Kina). Teet bör inte dra längre, det blir inte starkare om tiden blir längre bara beskare. Vill man ha en starkare dryck får man lägga i mer te.
• Om te serveras ur kanna bör hett spädvatten också serveras.
• Te med mjölk blir bättre om mjölken hälls i koppen först. Sedan smaksätts teet med socker och citron.
• Påste är enkelt och gott. Lägg en tepåse i en kopp och häll på hett vatten och låt det dra några minuter.

Kakao


Central- och Sydamerikas regnskogar är kakaoträdens hemland. Kakaoträden odlas idag mest i Afrika. De fem första åren ger inte träden någon frukt och efter 10-12 år ger det mest skörd. Kakao bör förvaras tillslutet i torra förrådsutrymmen. På sommaren om det blir för varmt kan fettet i kakao härskna.

Mineralvatten


Delas in i fyra grupper: naturligt mineralvatten, källvatten, mineralvatten och övriga vatten.

Naturligt mineralvatten skall komma från en naturlig, skyddad underjordisk vattentäkt. Det ska innehålla minst 50 mg mineralsalter per 100 ml och får inte behandlas förutom luftning, dekantering och filtrering. Endast kolsyra får tillsättas och i så fall skall detta anges på förpackningen. Tappning ska ske vid vattentäckten, vattnet får inte transporteras bort före tappning i konsumentförpackning.

Källvatten har samma krav på sig som naturligt mineralvatten, utom att kravet på lägsta halt mineraler saknas.

Mineralvatten görs av källvatten. Om vattnet innehåller mindre än 50 mg mineralsalter per 100 ml skall detta tillföras. Aromämnen får tillsättas, men detta skall anges på förpackningen. Mineralvatten får transporteras före tappning i konsumentförpackning.

Övriga vatten tillverkas av vanligt kranvatten och vattenberedningsmedel. Endast kolsyra, mineralsalter och aromämnen får tillföras. Av namnet på vattnet skall framgå om aromämnen använts.

Glastyp: seltersglas, vattenglas, grogglas
Serveringstemperatur: kylda
Användningsområde: måltider, sammanträdesdryck, drinkar, groggar

Läskedrycker
Kolsyrat vatten som är tillsatt tex fruktsaft, fruktextrakt, aromämnen, fruktsyra, sötningsmedel, färgämnen. Tillverkas även utan kolsyra.

Glastyp: vattenglas, grogglas
Serveringstemperatur: kylda
Användningsområde: måltider, sällskapsdryck, drinkar, groggar

Juicer


Saft från bär och frukter, sötad och osötad. Det finns koncentrerad juice som späds med vatten och det finns färskpressad juice som har naturlig smak. Juice är saft utan tillsatser, övriga kallas nektar och liknande.

Glastyp: seltersglas, vattenglas,
Serveringstemperatur: kylda
Användningsområde: frukost, måltider, drinkar

Mjölk


Serveras glasvis eller ur porslinstillbringare, aldrig genomskinlig tillbringare på grund av missfärgning.

Glastyp: speciella mjölkglas, vattenglas,
Serveringstemperatur: kylda
Användningsområde: frukost, måltider

Öl


Renhetslagen från 1516 gäller fortfarande i Tyskland och den säger att öl skall bryggas av mältat korn, vatten, jäst och humle och inget annat. En ny jästeknik utvecklades (underjäsning). Det upptäcktes att vid låg jästemperatur fick man ett annat öl än tidigare, med kraftig humlesmak, mer kolsyra och större arom samt med längre lagringstid. På 1800-talet började man med artificiell kylteknik, som kom på allvar till Sverige i mitten på 1800-talet och bryggeriernas antal växte snabbt.

Stamvörtstyrka
Anges på ölflaskor i vissa länder men ska inte tydas som alkoholstyrka. Det är sockret och andra beståndsdelar i stamvörten som kan mätas och ger ett samband mellan stamvörtstyrka och alkoholstyrka på ölet. För 4 viktprocents alkoholstyrka är en vanlig stamvörtstyrka ca 11-13%.

Huvudgrupperna är ljust eller mörkt öl. Färgen får man från hur man behandlar malten. Malten rostas för mörkt öl som då ofta får smak av tex bränd karamell, socker, hårdrostat bröd, mörkrostat kaffe. För ljust öl gäller att malten inte rostas, varför ljust öl saknar dessa egenskaper.

Smaken
Smakegenskaperna bedöms genom sötman, beskheten och fylligheten.

Sötman
Aromämnen kan innehålla sötma. Det kan finnas rester av vissa sockerarter kvar i ölet.

Beskhet
Facktermen är beska. Smaken kommer från humlen. Liten beska ger milda öl.

Fylligheten
känns i munnen, ibland lättare, ibland tyngre. Ofta innehåller starkare öl mer fyllighet.

Världens starkaste öl idag är Samuel Adams Triple Bock, som är 16 volym procent starkt, från Boston. Ett öl som nästan är som ett smakrikt vin och bör serveras vid rumstemperatur. Ibland kan det ersätta en cognac eller vintage port.

Läskedrycker/alkoholfria viner


Med alkoholfri dryck menas enligt lagen: för lättöl och för varje annan dryck högst 2,25 volymprocent alkohol. De alkoholfria dryckerna delas in i tre grupper.

1 rena fruktdrycker, där frukter eller druvor pressats och pastöriseras.
2 avalkoholiserat vin, där alkoholen skiljs från vinet genom destillation.
3 smaksatta produkter, där avalkoholiserat vin, mineralvatten eller liknande blandas med sockerlag och olika ämnen.

Restauranger med rättigheter att servera alkohol skall på sin vinlista ha minst två alternativ av alkoholfritt rött, vitt, mousserande vin.

Alkoholfritt vin serveras alternativt till motsvarande dryck med alkohol och bör serveras kylt -undantaget glögg.

En öppnad flaska håller sig endast ett par dagar.

Lättviner.


högst 15 volym% alkohol. Grupperas i röda, vita, rosé och mousserande.

 

Kombinationen mat och dryck.

Gastronomi handlar om mat och dryck. För en restaurang ställer detta stora krav på att ha kunnig personal som kan sälja lämpliga drycker till de maträtter som serveras. Det är ett svårt och ansvarsfullt arbete att rekommendera de rätta dryckerna så att gästerna blir nöjda med kvaliteten och helhetsupplevelsen. När man dricker vin till maten är det meningen att vinet skall höja smaken på maten och maten skall höja smaken på vinet -harmoni skall råda. Mat och dryck skall ju också skapa glädje och gemenskap runt bordet, vara en dagens höjdpunkt. För att släcka törsten skall det även finnas vatten på bordet.

Årstiderna bestämmer om valet av mat och vin.

Före maten
Före maten kan rekommenderas ett halvtorrt eller torrt mousserande vin, eller ett vitt vin som stimulerar smaklökarna. En torr sherry passar också utmärkt, men starkare drycker som cocktail eller whisky bedövar smaklökarna och maten och vinet uppskattas inte på rätt sätt.

Till maten
Huvudreglerna till måltiden är:
1 Servera alltid ett vitt vin före ett rött. Observera att söta vita dessetviner kan förekomma efter rött vin.
2 Ett torrt före ett sött
3 Ett ungt före ett gammalt.
4 Ett lätt före ett fylligt
5 Ett enkelt före ett finare
Serveras öl , bör detta drickas före vinet. Frukt och garvsyrorna i vinet dämpar smaklökarna och ölkaraktären märks mindre.

Meningen med måltiden är att upplevelsen skall stegras under måltidens gång inom en balanserad helhet

Till soppan behövs ofta ingen dryck, soppan är ju flytande. Önskas vin, kan man föreslå torra till halvtorra lätta eller starka viner. Varmrättsvinet kan också passa till soppan.

Till kokt fisk passar milda torra till halvtorra vita viner bäst.

Den stekta fisken har ofta mer smak och då passar fylliga, friska vita viner, men även lätta ljusa röda eller en rosé kan vara lämplig.

Till skaldjur bör vinet vara vitt och torrt till halvtorrt.

Rökt fisk är inte direkt vinvänlig. Här kan öl vara att föredra. Eller kanske kryddiga vita viner från Grekland (Retsina) eller Alsace (Gewürztraminer), ibland kanske en torr sherry.

"Rött till kött" -De flesta röda viner passar till nötkött. Den personliga smaken avgör.

Till lamm, röda viner, särskilt de medelfylliga.

Till griskött passar ljusa, lätta röda eller torra vita viner.

Viltkött, där är de röda vinerna självskrivna, framförallt de från Bourgogne- och Rhôneområdena. Ju kraftigare viltsmak destå fylligare vin.

Till tamfågel som kyckling passar lätta röda eller torra till halvtorra vita viner. Anka och gås behöver friska, fruktiga röda viner.

Fransmännen säger att "osten får vinet att sjunga". En ostbricka består ju oftast av flera ostar av olika typ, men försök att välja sådana som passar ihop -försök att få en jämn styrka. Till kraftiga feta ostar passar ett vin med karaktär och intensitet.

Tänk på att ofta passar ostar och viner med samma grundkaraktär eller från samma region väldigt bra ihop.

Druvor och andra frukter smakar inte gott med vin -ta hellre paprika eller blekselleri.

Till de fasta ostarna passar fylliga mogna röda viner.

För vitmögelostar som Brie eller Camembert smakar normalt de medelfylliga till fylliga mogna rödvinerna bra, men var inte främmande för torra fylliga vita viner eller varför inte ett gott portvin.

Blå- och grönmögelostarna är extremt salta och behöver kraftiga viner. Här behövs mycket söta viner, både lätta och starka passar utmärkt. Låt smaklökarna få en upplevelse -prova roquefortosten med ett glas punsch eller en vintage port och stiltonost med vintage port.

Getostar varierar mycket i smak från milda till starka, nästan fräna. Här skall vinet helst ha nog med karaktär för att stå emot ostens smak. Med de förutsättningarna finns ändå många vintyper som går att kombinera med getostar, både vita (Sancerre) och röda lättviner och starkviner.

Till de kraftfulla kittostarna rekommenderas smakrika röda viner, men även smakrika vita eller söta starkviner som portvin går bra.

Till efterrätter gäller ofta att söta viner passar till söta desserter. Vissa efterrätter är inte vinvänliga: färsk frukt eller rätter där äggsmak dominerar. Många desserter klarar sig alldeles utmärkt utan vin. Vid lite festligare tillfällen passar det kanske att dricka ett halvsött till sött mousserande vin. De vanligaste dessertdryckerna var tidigare sherry, madeira och portvin. Nu är andra sorter vanligare.

Mat och öl
Det mörka, väl humlade ölet porter har inte bara sin givna plats i mumma, utan passar också utmärkt till skaldjur, den svenska husmanskosten, till julbordet och till flera slags ostar.

Lätta rätter passar ihop med ljusa, torra öltyper, medan kraftigare rätter passar tillsammans med fylligare ölsorter.

Det blir allt vanligare att man använder öl som smaksättning inom matlagningen. Det ger en intressant smakupplevelse, som i den klassiska sjömansbiffen eller portersteken.

Öl kan också förekomma i drinkar. Föregångare till dessa är troligen den gamla beprövade mumman, engelsk shandy eller de belgiska fruktölen.

 

 

 

 


Smörgåsar
Franska potatisar
Fransk Fisk

Goda Såsgrunder
Salladsbuffé

Steka
Grilla

Recept


Lunchlådor

Duka till fest

Drycker


Fra-Sve
Sve-Fra
Sve-Eng